PORNWARS och sexologers kamp för nyanser

Det finns definitivt en konflikt i vårt samhälle om hur vi ska förhålla oss till porr. PORR LEDER TILL VÅLDTÄKT! PORR ÄR BEFRIANDE! Men skapar porren beteenden som är destruktiva? Och kan porr vara ett positivt sätt att experimentera med sin sexualitet?
 
Senaste veckorna har jag grottat ner mig i porrdiskussionen och uppfattar det som att debatten helt har spårat ur och vill uppmana alla sidor i debatten att försöka vara mindre känslostyrda och mer kunskapsbaserade i sin argumentation. Så nu tar vi ett steg tillbaka, andas och tillsammans läser vi på!
 
Själv känner jag ibland en stark olust att ta denna diskussion, just på grund av riskerna med att aktivister och debattörer klistrar på en massa åsikter och tyckanden (halmgubbar) och attackerar dessa, istället för att föra en saklig diskussion. Häromdagen frågade jag ett gäng sexologer om varför vi är så osynliga i debatten och vad vi ska göra för att låta sexologiska kunskapen vara en del av debatten. Det vi var rörande överens om är att det saknas kunskapsbaserade sexologiska vinklar på fenomenet pornografi i allmänhet och kanske särskilt på frågan om vilka effekter porrkonsumtion kan ge.
 
Så här kommer mina sexologiska reflektioner:

PORRFORSKNINGEN

Forskning visar att porren inte påverkar varje individ på samma sätt. Det finns forskning som visar att pornografi kan minska sexuell ångest och sexuella dysfunktioner, uppmuntra sexuella uttryck samt ge en tillfredsställelse och fungera som ett nöje. Porrtittande har också associerats med öppnare sinne för sex och sexualiteter. Exempelvis i hur en ser på homosexualitet, och att ickeheterosexuella kan utforska och lära sig mer om sin ickeheterosexualitet av porren än inom mainstreamkulturen. Australiensiska och danska vuxna har självrapporterat att pornografin har gett ett bättre sexliv, gjort att en känt sig mer bekväm och öppen inför sex och att de blivit mer uppmärksam på sina partners sexuella tillfredsställelse (Carotte & Hellard, 2016). I en annan studie från 2014 om självupplevda effekter av norska och svenska vuxna personer menar deltagarna att pornografi överlag hade en positiv effekt i deras liv (Træen, Lewin, and Štulhofer, 2014).

Åt helt andra hållet har vi porrkritiker. Redan 1980 så myntade Robin Morgan det porrkritiska sloganet ”pornography is the theory, rape is the practice”. Radikalfeministen Andrea Dworkin menade att porr har en kvinnohatisk karaktär, både i produktionen och i de sociala konsekvenser en porrkonsumtion får i form av att män erotiserar förnedring och dominans av kvinnor. Ifrån traditionell radikalfeministiskt håll diskuteras och hävdas det att porren uppmuntrar patriarkala och sexistiska attityder och normer. En grov förenkling av logiken är att porr leder till objektifiering av kvinnor, våldtäkt och våld mot kvinnor samt en tappad respekt för kvinnor. Resonemanget är att kvinnor objektifieras, genom kameran, genom männens agerande i porrfilmen och genom att män tittar på porren.

Organisationen Unizon i Sverige som nog är en av de starkaste porrkritiska rösterna i Sverige. De har tidigare drivit kampanjen #porrfritt för ett porrfritt samhälle. De använder sig bland annat av forskning gjord av Gail Danes och Max Waltman för att argumentera för porrkritiken. Max Waltman skriver att ”Närmare 50 års forskning visar att dessutom att konsumtion av pornografi gör män mer sexuellt aggressiva samt producerar attityder som främjar eller trivialiserar våld mot kvinnor”.

Unizon menar att porrforskning är entydig och skriver bland annat: ”Våga diskutera porren och porrindustrin som det samhällsproblem den är. Ta samtalen i skolan om porren och koppla till skolans styrdokument, det är möjligt att ha porrfria skolmiljöer. Våga vara den som tar fajten och använd forskningen som stöd, den visar entydigt på kopplingen mellan mäns våld och porr”.

.

 Men som denna text ändå visar, så är porrforskningen allt annat än entydig.

---

FÖRDJUPNING I FORSKNING

I en studie (564 deltagare på ett public university i New England) från 2008 visas att över 93 % av killar och 62 % av tjejer hade sett onlineporr innan de fyllde 18 år. Denna studie visar att en minoritet av deltagarna (12 % av killarna och 19 % av tjejerna) menade att pornografin innan de fyllde 18 hade en stark effekt på deras attityder och känslor. 8 av 10 killar kände sexuell upphetsning och cirka 3 av 10 av tjejerna. Däremot upplevde över 7 av 10 av tjejer embarrassment och hälften av tjejerna upplevde äckel (och 2 av 10 killar). Hälften av killarna och en tredjedel av tjejerna upplevde skam och skuld. Forskarna skriver i slutsatsen att de ”found considerable diversity in the extent of and reations to exposure to inline pornography” samt ”most say online pornograpy did not have a strong effect on them” (Chiara, Wolak & Finkelhor, 2008).

Porrdebatten är livlig i många västerländska samhällen och i Kanada skrev ett gäng akademiker som arbetar inom sexuell hälsa, pornografi, media- och genusstudier en stor artikel om just tendensen om att stämpla porren som ett ”public health concern”. De skriver att ”the existing empirical evidence fails to indicate that sexually explicit materials (SEM) cause substantive harm to community health or well-being in Canada”.

Så, hur ska en förhålla sig till forskningen? Vad ska en titta på för att kunna förstå? Short, Black, Smith, Wetterneck, Wells (2012) går igenom just internetpornografi-forskningen och menar att de varierade metoderna och vad som mäts mellan internetporrforskningen gör det svårt att jämföra forskning.

​Carotte & Hellard (2016) skriver i artikeln ”The impact of pornography on gender-based violence, sexual health and well-being: What do we know?” att en ökad tittning på porr är associerat med yngre sexuell debut, högre nummer av partner och kks. I deras artikel ingår även en källkritisk ingång i just tänket kring sexuellt risktagande. De skriver att:
​

"the current state of evidence is limited to correlation and does not demonstrate a causal relationship where viewing porn leads to an increase in sexual risk behaviour. Existing studies have significant limitations in being unable to determine causality; many have major study design flaws, including lack of a control group for comparison, lack of longitudinal follow-up to determine temporality of exposures and behaviours and limited ability to control for confounding factors. Different studies are difficult to compare due to inconsistent measurements and definitions of pornography. Studies have also tended to use non-representative samples (eg, convenience samples of university students), an as a consequence have low external validity Therefore, the direction of the relationship is not certain; while pornography may influence behaviour, sexual experience may also influence pornography viewing and both sets of behaviours may be strongly driven by other common factors such as sensation seeking and age of sexual maturity".

Det är alltså svårt att hävda att forskningen entydigt pekar åt ett håll inom porrfältet. De hänvisar också till en metastudie kring relationen mellan porrkonsumtion och attityder kring våld mot kvinnor:

”A meta-analysis of non-experimental studies revealed a significant association between pornography use (particularly of violent pornography) and attitudes supporting violence against women. This association cannot be interpreted as causation, however, as men with a disposition towards violence against women are more likely to seek out violent pornography”.

---

Läs gärna också forskarna Emma Frans och Per Köhlers debattartikel där de skriver: 

”Att ifrågasätta pornografi är inte alls orimligt. Ur moralisk och etisk synpunkt är pornografin på många sätt problematisk. Det är inte ovanligt att porrskådespelare utnyttjas eller riskerar att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar. Det finns också all anledning att anse att pornografins beskrivning av sex ofta är kvinnoförnedrande. Så ifrågasätt gärna pornografin, men hävda inte att forskning fastställt att pornografi är en skadlig drog. För i nuläget finns det inte vetenskapliga bevis för att pornografin är beroendeframkallande eller att den gör män till sexualförbrytare”. 

---

​HUR HAMNADE VI I PORN WARS?

Sex. Det är ett ämne som berör rejält. Det är ett ämne som kan vara svårt att studera, diskutera och prata kring utan att blanda in sina egna erfarenheter och tankar. Historien är full av exempel när vi människor på olika sätt vill begränsa, förbjuda och stämpla sexuella beteenden och praktiker som vi ser som omoraliska, farliga eller äckliga. Här inbegrips alltifrån ett hederligt vanligt runk till analsex till homosexualitet. Sexualitetens yttringar har en extrem kraft, som på olika sätt har reglerats.
 
Sex är också makt. De flesta har någon form av erfarenhet när sex har varit riktigt kasst, tråkigt och när en inte fått ut något av det. Många har också erfarenheter av sex när det inte har skett i samtycke – och även i så kallade gråzoner. Det kan vara alltifrån att en inte velat men ej sagt det öppet till att en blivit tjatad på och till slut gått med på något som en inte vill. Utöver detta så finns det en hel drös med sociala maktstrukturer som riskerar att påverka vår sexualitet negativt. Även till exempel föreställningar om kvinnlig sexualitet respektive manlig sexualitet, krav på prestation, oförmåga till intimitet, att inte verbalisera sina viljor, skam och skuld-känslor, att inte ha fått en ordentlig kunskap är saker som kan påverka oss och vårt förhållande till vår sexualitet negativt.  
 
Ens sexualitet påverkas alltså av många olika faktorer och saker som formar vår sexualitet kan ses i ljuset av individualpsykologiska faktorer, interaktioner med andra människor och samhälleliga strukturer och biologiska aspekter. Sexualiteten är minst sagt komplex. Det krävs att vi tar på oss olika glasögon för att kunna se de olika perspektiven på sex och sexualiteter. Och att vi lär oss att känna igen vår egen sexualitet för att kunna särskilja den när vi möter och försöker förstå andras sexuella uttryck så att vi inte dömer ut dem vars erfarenheter inte stämmer överens med våra egna.
 
Självklart ska vi diskutera med ungdomar om porr (såsom andra sexualitetetsfenomen). Porr ska inte vara ungdomars enda sätt att ta reda på mer om sex. Men när vi ska diskutera porr ska vi göra det kunskapsbaserat, nyanserat och med respekt för hur olika individer reagerar på och använder porr.

---

Avslutningsvis, om du själv vill granska porrdiskussioner kan dessa fyra saker vara något du bör uppmärksamma.
 
Anekdotisk bevisföring
 
Personliga berättelser är inte testade inom vetenskapen. Inom sexualitetsdiskussioner (utanför akademin) används ofta anekdotisk evidens för att försöka bevisa något. Alltså, att använda olika personliga erfarenheter och upplevelser, för att säga att något är på något vis. Samtidigt så är det självklart viktigt inom sexologin att lyssna på människors erfarenheter – men dessa behöver systematiseras i en studie för att ha bäring. Det är också svårt att dra slutsatser av en människas perspektiv och orsaken till erfarenheten. Exempelvis; en person kan ha haft dåligt sex, där sexpartnern enkom fokuserade på sin egen njutning och ha kommenterat personens könshår negativt. Personen kan ha upplevt att det är porrens fel utan att det beror på porren. Det är nämligen svårt att leda i bevis här att:
1) sexet är dåligt på grund av porr
2) sexpartnern brydde bara sig om sin njutning på grund av porr
3) sexpartnern kommenterade könshåret negativt på grund av porr
 
Vem är experten?
 
En väldigt anlitad föreläsare kan vara riktigt duktig på att föreläsa, entusiasmera och få med sig publiken, men det är inte alla föreläsare som står på en gedigen kunskapsgrund. Vad har personen för utbildning? Vad bygger hen det som förmedlas på? Forskning, och isåfall vilken? Känns det som personen förmedlar konspiratoriskt?  Är personen från en organisation som har en agenda? Är det en lobbyorganisation? Vad stödjer de sin tes på?
 
Hitte-på-sexologi
 
Återfinns det som du läser om i sexologisk litteratur eller är det enbart på skumma subjektiva sajter? Exempelvis återfinns inte sexmissbruk, porrmissbruk eller porrimpotens inom olika diagnostiska manualer inom psykologin. Hänvisas det lite slött till ”neuroscience”, då brukar jag vilja kolla lite extra. Tänk kritiskt – och försök tänka dig i vem som tjänar på att exempelvis skapa sig nya diagnoser.

Blandas äpple och päron?
 
Våga särskilja vad som diskuteras. Porrindustrier är en sak att diskutera (och jag tycker det ska finnas mer kritiskt granskande reportage kring industrin och människorna i den). Men porrindustri är inte samma sak som hur ungdomar som konsumerar porr påverkas av den. Det är olika frågor.